Vårsäsongens start

Vårsäsongen 2008 började för mig med en lagmatch. Bataljen utspelades i Allsvenskans division 3 mellan Kristallen 4 och Burgsvik 2 från Gotland. Jag fick äran att sitta på förstabordet och mötte där Magnus Larsson (1839; ej med på bilden till vänster). Efter öppningsfasen så hade det uppkommit en jämn och solid ställning för båda parter. Tyvärr kastade jag mig då in i ett osunt pjäsoffer som förlorade pjäs för bonde. Jag trodde att jag skulle ta tillbaka pjäsen några drag senare med klar fördel, men där gick jag alltså bet.

I efterhand så borde jag istället fortsatt med positionella manövrar och åtminstone säkrat remi. Jag blir lite het på gröten ibland. Efter fadäsen så var partiet i stort sett förlorat, men jag fortsatte att spela till matt. Vårt lag förlorade också matchen med siffrorna 3½ mot 4½. Ett resultat som jag känner mig hyfsat ansvarig för. Ingen bra start på säsongen. Bot och bättring.

Det roligaste med schackkvällen var att jag för första gången fick träffa och tala med Leo Gumpert (1763) som spelar i mitt lag "Sagan om Schacknördarnas återkomst" på SchackOnline. Den här dagen befann vi oss emellertid i motsatta läger, eftersom Leo spelar för Burgsvik. Sådant spelar dock föga roll och vi hade ett trevligt samtal efter matchen.

Schack-trulpen på engelska

Idag gjorde jag slag i saken och startade en ekvivalent blogg, fast på engelska. Allt jag kommer att göra (mer eller mindre) är att översätta de inlägg jag gör här. Lite roligare för de jag känner eller träffar på som inte kan svenska. Tanken har funnits dormant (sovande tillstånd) ungefär sedan starten av den här bloggen. För den som är intresserad av att undersöka mina språkliga kunskaper, så hittas den engelska versionen här.

Jag tar det lite piano med uppdateringen, och tar det i den takt jag känner att jag förmår. Det kan innebära allt ifrån en dag till ett halvår.

Talang

Det är som synes givet att vi har en potentiell stormästare i familjen. Det glädjer mig. I egenskap av schackmaniker, menar jag.


Artíga är ungefär lika glad i schack som papsen. En stolt och euforisk Artíga håller upp sitt nya fynd till allmän beskådan. En härlig bild, särskilt för en så blödig förälder som jag.

Mmm... schack är gott!

De här bilderna togs medan vi övervintrade i Uruguay (Sydamerika) och Artíga är 10½ månader vid tillfället ifråga. Det var en fantastisk möjlighet att kunna ersätta kyla, slask, snö, is och mörker med sol, spanska och värme i 4½ månader. Kan vi göra något liknande igen framöver så bli inte förvånade om vi drar. Bara sådär.

Schacktröja

Nu när turneringshetsen är över och min mentala status börjat landa så småningom, då känner jag att det är dags för ett indirekt schackligt inlägg.

Jag vill högakta och lovorda min sambos, Dace Balode, kreativa insats, nämligen konstruktionen av den berömda schacktröjan (vilken kan ses på bilden till höger, där trulpen sitter i sin klassiska, slitna författarposé) som jag försöker ha på mig vid särskilt prominenta och viktiga tillfällen. Såsom schackturneringar. Det började med att Dace yppade en tanke om saken, och jag tyckte förstås att idén var strålande och hängde på direkt. Så bollade vi lite oss emellan och utvecklade färg och form tillsammans. Min sambo stod emellertid för det kompetenta och praktiska handarbetet. Jag kan visserligen också sticka, men jag är långt ifrån lika duktig som hen är. Det är väl ungefär samma förhållande som när det gäller schacket, fast tvärtom.

Den fantastiska schacktröjan finns avbildad lite här och var på min blogg, exempelvis i det här inlägget, men den går också att finna på min sambos blogg. Där handlar saker främst om stickning och virkning, men även lite andra företeelser som bokrecensioner och silversmide. Den hittas enklast genom att följa länken nedan.

Daces hobiji

Sidan är endast på lettiska än så länge, men framöver så planeras det att också komma en version på engelska. I vilket fall är ju bilder multi-linguala.

Sammanfattning av höstsäsongen 2007

I och med att Rilton-turneringen är klar så är säsongen definitivt över, och då är en liten sammanfattning på sin plats. På 26 partier hade jag 13 vinster, 4 remier och 9 förluster och gick upp 316 ratingpoäng (LASK) från 1549 till 1865. På Kristallens ratinglista vandrade jag från plats 81 till plats 49. Eller, forsade kanske är rätt ord? Dessutom tog jag en Elo-norm i Rilton, med 2½ poäng mot spelare med Elo-tal.

Jag hoppas att jag framöver kommer att kunna spela lite säkrare och stabilare. Då lär jag skägga vidare i officiell spelstyrka. Gott hopp.

Stockholm Rapid Challenge

Det här inlägget kommer att handla om blixtturneringen Stockholm Rapid Challenge som gick av stapeln på Stockholms Schacksalonger dagen efter Rilton. Jag var lite tveksam till att delta, dels för att jag kände mig utpumpad efter Rilton och dels för att jag verkligen suger på blixt. Med min än så länge låga rating på 1549, så skulle jag dock hamna i den lägsta klassen (E) och få schysst tidshandikapp till min fördel. Visserligen ligger min reducerade spelstyrka i blixt förmodligen på en nivå som är ytterligare 10-20% lägre än för andra. Ett annat skäl att delta var dock att jag den här natten kunde sova ordentligt, vilket jag ju inte kunnat göra på snart två veckor.

På bilden till höger står min vän Robert Spångberg. Den vänstra bilden uppvisar två av de andra deltagarna, nämligen Carl Cederstam-Barsk (vänster) och Nikita Smirnov (höger). Alla tre hade samma ratingklass som jag.

Tidshandikappet utformades med 20 minuter som utgångspunkt och fem klasser (A-E), där en klass skillnad gav uppdelningen 12-8, två gav 14-6, tre gav 16-4 och fyra gav 18-2 minuter. Klasserna baserades på ratingtal och gränserna var A: högre än 2300, B: 2100-2299, C: 1900-2099, D: 1700-1899 och E: under 1700.

I vanliga fall tar jag ungefär 10-15% av poängen när det är blixt på tapeten. Den här gången gestaltade det sig emellertid annorlunda. På 10 partier tog jag 6 poäng, vilket räckte till en sjätteplats i det 27 personer starka startfältet samt en klar förstaplacering (och därmed pris) i min ratinggrupp. För mig är det imponerande statistik. Som bonus fick jag i turneringen spela mot två stormästare, nämligen Ralf Åkesson och den som vann Rilton Cup i år, Radoslav Wojtaszek. På bilden (Robert Spångberg fotograferade) tar jag emot mitt pris av turneringsledaren Ingvar Gunderssen.


Här till vänster är sluttabellen för turneringen och nedan följer en sammanställning över mina resultat, lite partikommentarer samt bilder på dem jag spelade med.




1. trulpen - Anders Owen Jansson (2034) 0-1
Svart fick in en bra attack med hästarna, och jag blev överkörd utan större problem. Anders ville inte bli fotograferad och det respekterade jag.

2. Mikael Kelfve (1780) - trulpen 0-1
Det var ett parti som var förhållandevis jämnt till att börja med, men där jag en bit in i partiet skapade fördel och utökade. När jag plockade en andra, eller var det tredje, bonde, så gav Mikael upp. Det är Mikael som är på bilden till höger, och densamma som jag spelade med i rond 6 under Rilton.

3. trulpen - GM Ralf Åkesson (2468) 0-1
Jag höll nästan på att vinna på tid, men Ralfs attack blev mig övermäktig och innan kläppen föll så vart jag mattsatt. Ralf hade kanske 20 sekunder kvar att spela på. På bilden sitter Ralf och läser lite inför nästa rond. Det är klokt. Själv hade jag glömt att ta med någon bok, men hade en kamera istället.

4. Ingvar Gunderssen (1801) - trulpen 0-1
Först tappade jag pjäs, så försökte jag ruffla lite vilket inte ledde någon vart, men sedan fick jag tursamt nog chans att vinna tillbaka pjäs. Ännu lite senare lyckades jag vinna hens dam för torn, och direkt efter det vinna tornet genom schack. Då var det springare mot dam som gällde. Ett riktigt ruffligt och ovälspelat parti. Precis så som blixt ska vara. På bilden sitter Ingvar och arbetar med domaren Rune Ljungberg.

5. trulpen - Bengt Lund (1955) ½-½
Med stark fördel så ställde jag mot slutspelet bort damen i en löparbindning och stod istället på klar förlust. I slutställningen blev jag dock patt, medan svarts tid hade tagit slut, vilket jag missade i stressträsket. På bilden sitter Bengt och spelar någon slags mellanvarvsblixt.

6. Simon Marder (1912) - trulpen ½-½
Jag stod på förlust, men kunde pressat fram en tidsvinst om jag velat. Det ville jag dock inte, eftersom jag bjudit remi tidigare under partiet och tyckte att remi var rättvist.

7. Lennart Evertsson (2259) - trulpen 0-1
I en bättre ställning med olikfärgade löpare och merbonde, men som förmodligen ändå var remi, så vann jag på tid. Lennart hade varit på toaletten innan och missade nästan en minut på klockan. Det har en inte riktigt råd med när en börjar med endast fyra minuter. Här sitter Lennart och Rune och spelar lite blixt efter att turneringen tagit slut. Och, ja, de är syskon.

8. trulpen - Gilbert Jansson (1978) 1-0
Vit hade knökstark fördel med dam och torn mot dam, men så lyckades jag ställa bort damen när jag bara ville byta dem. Det var en bonde som schackade bort min kung där den stod och försiktigt höll damen i handen. Det var fräckt. Och ännu fräckare var nog tidsvinsten. Det är Gilbert som står med grårandig tröja på bilden till höger.

9. Rune Evertsson (1997) - trulpen 0-1
Jag gjorde ett misstag och Rune körde därefter över mig ställningsmässigt, men förlorade på tid.

10. trulpen - GM Radoslav Wojtaszek (2614) 0-1
Inte så mycket att säga om det här partiet egentligen. Radoslav använde endast ca 30-50 sekunder för att sätta matt, och jag använde 8,5 minuter på att försöka undvika matt. På bilden står Radoslav, som kom tvåa i turneringen, i kavaj bredvid mössbeklädda Nikita Smirnov.

Rilton - nionde dagen

Då har trulpen lyckats igen. Det blev en präktig bortsättning i sista partiet. Eftersom sådant är svårt och smärtsamt att skriva om, så börjar jag därför idag med bonusmaterialet. Till vänster är Nikita Smirnov, som är sO-profilen "NikitaSmirnov", vilket en kanske med viss analytisk förmåga kan gissa sig till. Till höger står min vän Jonas Sandberg som kom för att titta på tävlingen den sista dagen.












Så till partiet och nederlaget. Jag spelade mot Vladan Nikolic (1970, Elo 1963), en till duktig junior från Rockaden i Stockholm. Det kryllar av dem. Vi spelade ett svängigt vilt parti, där jag vann pjäs i öppningen men hamnade lite trångt och inaktivt. För att aktivera mig och inte förlora, så offrade jag därför tillbaka pjäsen. Det fungerade bra och jag lyckades konsolidera ställningen till ett slutspel med löparparet samt fyra bönder för mig och torn, springare och tre bönder för Vladan. Jag hade dessutom klart bättre positionerad kung.

Att hålla remi i en sådan ställning är inga som helst problem. Inför tidskontrollen så gjorde jag ett drag direkt, utan att tänka, och ställde därmed bort mig genom att förlora en av mina löpare efter tornschack. Det riktigt sjuka i den situationen var också att jag hade sexton minuter för fem drag medan det var Vladan som var i tidsnöd med ungefär en minut kvar för fem drag. En sådan blunder är oförlåtlig och jag blev ordentligt knäckt av motgången. Åtminstone i någon timme.

Jag behövde bara remi för att säkra seger i min rankinggrupp. Medan jag spelade mitt parti så hann tre av konkurrenternas partier avslutas där de också förlorade. Eric Thörn stod emellertid på klar vinst, vilket skulle innebära 4,5 poäng för Eric, men med sämre progressiv kvalitetspoäng än jag. Andraplatsen var ändå säkrad. Under partiet bjöd jag remi vid två tillfällen. Första gången var i sjunde draget, och det var mest för att testa. Jag blev inte förvånad att Vladan avböjde genom att göra ett drag. Hen reagerade faktiskt inte alls. Den andra gången hade jag pjäs över, men Vladan hade visst initiativ. Hen såg nog att jag var tvungen att ge tillbaka pjäsen, och avböjde därför. Efter partiet fick jag veta att anledningen till att hen avböjde var att vi hade såpass stor ratingskillnad. I vilket fall borde jag verkligen ha kunnat tvinga fram remi, minst.

Slutresultat

På nio partier fick jag 4 poäng. Nu när tävlingen är över så kan jag erkänna att mitt minimimål var 3 poäng, och strävansmålet var 4½ poäng. Jag kom alltså på andra plats i min rankinggrupp och vann 2000 kr. Hade jag hållit remi i sista partiet så hade jag kommit först och vunnit 3000 kr istället. Det är dock inte så viktigt. Jag kom på 66:e plats i turneringen och hade en ratingprestation på 1875.

Jag tycker att jag spelade bra schack, möjligen lite för vågat ibland, så rent schackligt är jag nöjd. Däremot är jag inte helt nöjd med resultatet, även om jag var näst lägst rankad i en grupp om 109 deltagare (fast sju stycken verkade ha försvunnit på vägen). På det hela taget får jag dock tillstå att jag gjorde en god insats i Rilton Elo 2007. Så det är bara att gratulera.

Gratulationer är också Mattias Ådahl värd, eftersom hen vann Elo-gruppen. Det är Mattias som är här på bilden. Anledningen till att jag tog ett foto och skriver om Mattias här på bloggen, är att vi samtalade lite efter turneringens slut. Jag fick bland annat tips på en serie bra schackböcker.

Rilton - inför rond 9

Nu är det spännande, vill jag lova! Jag vaknade 03.25 (somnade vid ca kl 2) och kunde inte somna om, så jag gick upp istället och gjorde det klassiska misstaget att kolla in hur jag och motståndarna ligger till egentligen. Då börjar en helt klart räkna på fel saker. Poäng istället för ställning. Ungefär som betyg istället för kunskap.

Gjort är gjort. Jag kan likaså gärna delge min lilla läsarskara de fynd jag lyckats gräva fram, så kan den sitta och hoppa på stolarna där hemma för min skull (givetvis!) i nervös ovisshet. Eftersom prispallen är långt utom räckhåll så fokuserar jag istället enbart på min rankinggrupp nr 5.

I god ledning ligger Schack-trulpen på 4 poäng och 17 kvalitetspoäng (Kp). Jag tror att samtliga personer som jag har tagit poäng mot har bra chanser till att ta fler poäng idag, vilket inte ovälkommet skulle höja min kvalitetspoäng. Bord 27 är vikt för schack-trulpen och Vladan Nikolic. På andraplats ligger Demetris Cleanthous med 3½ poäng och 18,5 Kp. Hen spelar på bord 32 med Gilbert Jansson, och det blir nog ett tufft parti. Vinner Demetris idag, och jag spelar remi, så har hen god chans att kräma till mig på kvalitetspoäng. Också med 3½ poäng återfinner vi på tredjeplats (nu är det tätt) Jathavan Suntharalingam med 17 Kp (bord 33), på fjärdeplats Eric Thörn med 15,5 Kp (bord 37) och på femteplats Thomas Lager med 12,5 Kp (bord 34). Sedan finns det en drös med kandidater på 3 poäng, men förlorar jag idag så är jag ju rökt i vilket fall.

Allt detta innebär att om jag fixar minst remi så bör jag ha goda chanser till att få pris. Vinner jag så är det inget snack. Det vore roligt, men förstås inte det viktigaste. Jag går främst in för att spela schack, och sedan löser sig resten som det må göra. Det är bra att fokusera på rätt saker här i livet. Och pengar är ju skit, i filosofisk mening. Girighet kan förstöra mycket. Se bara när en plockar den där smaskiga bonden på b2. Ungefär som att förnöjt plocka och tugga vit flugsvamp...

Rilton - åttonde dagen

Det blev tyvärr en ganska snabb förlust idag mot Patrik Berggren (1955, Elo 1929) från SK Rockaden i Stockholm. Jag hade lyckats locka bort motståndaren från hens hemmamarker och vi hade fått upp en ställning som jag var mycket nöjd med. Då passade jag på att göra ett vågat, men tvivelaktigt, drag. I komplikationerna efteråt så gjorde jag strax en bortsättning. Jag hade räknat med att offra ett torn för att sätta matt alternativt vinna material, men hade innan jag gick in i varianten missat en springarmanöver som börjar med schack och sedan motar bort min dam och därmed vinner pjäs. Utan den tvingande schacken så vore det klart vinnande för den sida där jag satt.

Patrik såg situationen klarare än jag och hade inga problem med att vederlägga försöket. Eller så hade hen tur att försvaret fanns där lite mer lättillgängligt allteftersom kombinationen spelades. Vilket är ju svårt att veta, och det spelar ju inte heller någon vidare roll. Att frivilligt ge sig in i träsket var olyckligt och inte särskilt begåvat av mig, även om varianten var relativt komplicerad och nio drag djup, men det kan jag ta. Hade jag varit klok, vilket jag ju inte är, så hade jag inte riskerat ställningen på det viset utan varit försiktigare och i första hand säkrat remi. Men, men, något lärde jag mig ändå idag (och så var vi där igen...).

Resultatmässigt så innebär det att den hungriga flocken bakom mig i rankinggruppen har knappat in på en stackars trulp som dock fortfarande står i ensam ledning. Av 18 personer så har jag nu fyra stycken med en halv poängs marginal och sex stycken som det skiljer en poäng till. Det är att jämföra med igår då det endast var två stycken som låg en hel poäng bakom mig. Det kan gå snabbt i backarna här på Rilton vill jag lova.

Dagens surprise party förlänas Peter Mozelius (bilden till vänster) som spelar i samma klubb som jag (nämligen Kristallens SK för den som är ny här och inte orkar plöja i gammal skåpmat) och Björn Wallqvist (bilden till höger) från Solna SS. Ingen av dem spelar dock Rilton i år. Peter och jag hade ett trevligt samtal idag som handlade om i första hand schack, förstås, men också lite andra saker som exempelvis språk och resande.

Rilton - sjunde dagen

Det hade snöat förhållandevis mycket under natten med snöpackat och isigt väglag som följd. Halka är ordet. På väg till Münchenbryggeriet så vurpade jag således med cykeln. Eftersom jag tränar karate så gick det emellertid bra med falltekniken. Blev mest lite snö i vantarna och byxorna. God uppvärmning inför partiet.

Jag hade hittat en del partier som Ragnar Nyström (1955, Elo 2022) spelat, så jag ägnade några timmar åt förberedelser kvällen innan. När Ragnar (på bilden till höger) drog första draget så kom emellertid något helt annat. Det var intressant. Jag tror att jag lyckades undvika att visa mig överraskad, utan spelade något standard som jag kan hyfsat. Det gick bra. Ett mycket väl genomfört parti som får stämpeln "Ok - positionell kross" och fem trulpar av redaktionen. Även den här dagen lät jag mig inte slappna av innan sista spiken var inslagen. Ett väl utfört dagsverke med andra ord.

Här till vänster sitter Ragnar och har det svårt. Jag hade full kontroll hela vägen och kunde efter segdraget motstånd plocka hem en full pinne (metaforen går nog att tolka på lite olika vis...). Dagens resultat innebär att jag både klättrade och drog ifrån i tabellen. Från 58:e till 42:a plats och till en klar ledning med en poängs marginal i min rankinggrupp. Ratingprestationen steg också till 1960. Extra roligt var också att Ragnar har ett schysst Elo-tal. Det betyder att jag nu har tagit en Elo-norm med råge, efter vinst mot Vittorio Regorda samt remi mot Dina Bazhenova. Även Anders Persson och Mikael Helin har Elo-tal, och det spelar nog in även om de partierna var snöpliga förluster för mig.

Något som däremot är tråkigt är att det inte går bra för min vän Mikael Arovén (Kristallen). Här sitter hen och spelar med Inna Agrest (Sollentuna), men också idag blev det förlust. Det verkar som att Micke har tappat sugen, vilket jag kan förstå. Jag lider med henom. Jag hoppas att Micke kommer igen framöver. Det är ju också två partier kvar som det går att bevisa möjligheter i.

Rilton - inför rond 7

Både igår och idag natt sov jag över sex timmar. Underbart skönt! Så nu är jag giftig. Jag hoppas det i varje fall. Skriver det här precis innan rond 7, och lite senare ska jag inkomma med en redogörelse för hur det faktiskt gick mot Ragnar Nyström från Wasa SK. Jag är ju som ett sött litet vitt lamm i en uthungrad varghage. Jag menar, som näst lägst rankad i gruppen med 1549 i rating. Det finns inga lätta partier. I det ljuset så har det emellertid gått ganska bra. Med 3 poäng så ligger jag på 58:e plats, i mitten alltså, och har en ratingprestation på 1891. Kunde varit värre.

Rilton - sjätte dagen

Skönt drag idag. Upp och ner. Jag kallar ofta mig själv för "Jo" (det är ju bland annat könsneutralt), men tror att det mer korrekta vore "Jo-Jo". Hur som helst så spelade jag mot Mikael Kelfve (1780) från Hässelby SK. Partiet var egentligen punkterat redan i drag 13 då hen gjorde en positionell blunder och jag fick chans till en förkrossande attack. Efter idogt och svettigt försvarande så hade svart dock överlevt till priset av kvalitet och en bonde. Senare var hen tvungen att släppa pjäs. Det var en sådan där situation där en kan välja den långa eller den korta vägen. I samma veva kunde jag tvinga fram dambyte, och med torn över så var resten en enkel historia. Fast med Helin i åtanke, så ska en vara försiktig med sådana uttalanden. Vis (eller kanske bitter) från förrigårdagen så var partiet över för mig när min motståndare gav upp, och först då.

Då var det dags för dagens gästartist. Den här gången får Ulf Hammar den äran. På bilden till vänster så försöker Ulf uppenbarligen gömma sig från paparazzikameran, men på den till höger så lyckas jag fånga henom på bar gärning med att räkna varianter. Ulf spelar i Kristallen och blev igår vän med mig på Facebook. Sådant måste ju premieras. Jag spelar förresten mest schack på Facebook. Förutom nuvunnen kontakt med en del gamla vänner, så suger internethaket ju betänkligt. Men det är ok.

Rilton - resultat efter första halvlek

1. Bo Eriksson (1926) - trulpen ½-½

2. trulpen - Anders Persson (2020, Elo 1903) 0-1

3. Dina Bazhenova (Elo 1917) - trulpen ½-½

4. trulpen - Vittorio Regorda (Elo 1871) 1-0

5. Mikael Helin (1937, Elo 1947) - trulpen 1-0

Resultatet innebär hittills en ratingutveckling på +49, trots att jag missade 29 - (-3) = 32 enkla poäng mot Helin igår. Helt klart hade 81 poäng smakat ännu bättre, och ännu viktigare är att jag då hade toppat min rankinggrupp, och än viktigare än det är att jag hade genomfört ett välspelat, skarpt parti med segerns sötma rinnandes utefter mungiporna. Satan i gatan.

Jag passar också på att bifoga en bild på resultattabellen, tagen innan starten av rond 5. Det är åtminstone den del där mitt namn står med (tjusigt markerat med en stor röd släkting till cirkeln). Annars fanns det tre ark till med namn att frossa i, endast Elo-gruppen räknad.

När det gäller andras resultat så vill jag uppmärksamma att junioren FM Nils Grandelius ligger och slåss i Cup-täten med 4 poäng. I det senaste partiet piskade hen GM Tiger Hillarp Persson, vilket inte kan ha varit det lättaste. En imponerande framfart, må jag säga. En annan skräll var Eva Jiretorns (Kristallen) vinst mot FM Johan Furhoff, och därmed står Eva på starka 3½ poäng. Jimmy Mårdell (Kristallen) har 1½ poäng. Min vän och klubbkamrat Mikael Arovén har det tyvärr inte gått särskilt bra för med endast 1 poäng i bagaget och detsamma gäller Inna Agrest (Sollentuna).

Andra relevanta resultat återfinns i Elo- och Open-grupperna. I den förstnämnda ligger sO-profilerna Jonathan Westerberg (Barbossa) och Stefan Bryntze (GM-DarkSide) båda på 3½ poäng och Alexis Andersson (Alexis_Andersson) har 2½ poäng. Min schackvän Ulf Wallgren (Solna) klarar sig hyfsat med 3 poäng, vilket också Emilia Horn (Kristallen) har. På samma poäng som jag står Rune Evertsson (Kristallen) och stampar. Eric Thörn, som är en lovande junior i Kristallen, verkar underprestera och har än så länge endast 1½ poäng.

I Rilton Open, med fyra ronder spelade, går det bra för Robert Spångberg (Caïssa) med 3 poäng, och det glädjer mig. Stabila Ivan Erben från Solna klarar sig bra på 2 poäng, liksom junioren Linus Larsén från Kristallen. Paulina Björfäll (Rockaden Sthlm), som är barn till min vän Lech Aniol, har 1½ poäng, men är också en av de lägst rankade i gruppen. Göran Bergström (Solna), Rolf Svensson (Solna) och Dag Bjerke (Kristallen) har 1 poäng vardera. Dimitris Kalingas (Capablancasällskapet) ligger inte så bra till på bara ½ poäng.

En kort, och möjligen bitvis intressant, resultatrapportering.