lördag 13 oktober 2007

Tillbaka från Lettland


Ja, det var väl ungefär två månader sedan jag åter satte mina fötter i den svenska myllan. Vad som är speciellt med just svensk mylla, det får du fråga någon annan om. Jag är väl så långt ifrån nationalist någon kan vara. I vilket fall så är jag tillbaka sedan en tid.


Jag har fått ett och annat glatt tillrop om att jag minsann är usel på att uppdatera min blogg. Det är sant. Jag är emellanåt lite rutten i det avseendet. Om det ber jag om överseende.

Till alla läsare och beundrare (det är inte nödvändigtvis samma personer) vill jag ändå säga hej och meddela att the trulp is back on the scene. The sage at the stage. The guide at your side.

Okej, nog med hybris.

Jag har också från flera håll fått veta att fotografierna av ställningar visst är fina och så, men att jag gör bäst i att skaffa mig ett program för att göra schackdiagram istället. Jag har lyssnat på kritiken, tagit den till mig och kommit till slutsatsen att visst har ni rätt. Det är bara att böja sig för efterfrågan. Vi lever ju i ett kapitalistiskt samhälle, eller hur? Kanske får ni framöver ändå se ett och annat schackställningsfotografi, för sakens skull (ja, ni vet, Saken). Givetvis då också kompletterat med ett tydligt diagram.

Jag ska försöka mig på att kort sammanfatta de senaste två månadernas schackliga verksamhet. Det ska nog gå bra, för jag har ju vanan inne.


September

Nu i höst började jag som tidigare nämnts återigen spela i klubben Kristallen. Första ronden i KM spelades dagen efter att jag kom tillbaka ifrån Lettland. Med 52 deltagare i KM, varav många inom LASK-ratingintervallet 1800-2000, så verkar åtminstone några av mina förväntningar ha infriats redan nu. Min vän Jonas Sandberg gjorde sällskap och har också hen börjat spela i Kristallen.

I klubbmästerskapet går det rätt så bra för oss båda. Jonas satsar dock mycket på sitt jobb, och kan därför inte riktigt gå in för schacket på samma sätt som en viss trulp. Vi väljer alltid lite olika här i livet.

I mitt första KM-parti förlorade jag som vit mot Jimmy Mårdell (2129) i en speciall öppningsvariant som Jimmy hade specialstuderat inför sommarens internationella turneringar ute i Europa. Jag gjorde dock hyfsat motstånd ändå tills jag satte bort ställningen med en bondeframstöt som tappade kontrollen över ett viktigt fält.

Det andra partiet vann jag mot Gustaf af Ugglas (1123), som var ordentligt underrankad, liksom jag. Efter en komplikation i öppningen, som jag gick segrande ur, så lyckades jag sätta en klar fördel på spel genom att försätta mig i en situation där jag var tvungen att offra min dam för springare och torn. Det reducerades efterhand till torn, löpare och häst mot dam. Jag hade lite svårt att aktivera mina pjäser och få dem att samverka, och där gjorde Gustaf ett bra jobb. Jag offrade min häst för aktivitet, framförallt med en fribonde på d-linjen. Efter en del ihärdigt gnetande så kunde jag inkassera en vinst med hjälp av bonden på d7 och mycket aktiva löpare och torn.

Förutom KM så har jag också haft möjlighet att spela för Kristallen IV i första ronden i Lag-DM (Stockholm), division 3. Kristallen IV mötte Kristallen III. Derby. Det partiet vann jag som vit mot Per-Åke Ek, som har ca 230 mer i rating än jag (nämligen 1777), och resultatet blev 5-3 till fördel för Kristallen III. Lag III var emellertid genomgående 2-300 ratingpoäng högre rankade än oss i lag IV. Bra kämpat för David med andra ord.


Oktober

Den tredje ronden i KM vann jag mot Fredrik Palmqvist (1911). Jag hade blivit sjuk, så vi spelade vårt hängparti i Lärarhögskolans fikarum för studenter. En lugn och trevlig lokal.

I fjärde ronden mötte jag Erik Leander (1950) och jag förlorade onödigt i en ställning där jag tycker att jag hade en liten fördel tack vare kombinationen bättre lätt pjäs och bondestruktur. Jag gjorde några svaga drag och ett försök till majestätiskt kungsangrepp. Det rikoschetterade, helt enkelt. Erik spelade skarpt och bra.

KM:s femte rond bjöd på en rafflande positionell kamp med Stefan Bodin (1831) och mitt livs första ajournerade parti. Jag gjorde några osunda drag i öppningsskedet och fick betala för det efterhand. Möjligen hade jag kunnat hålla remi i slutspelet, men med 3 minuter kvar på klockan och 5 drag kvar till tidskontrollen, så gjorde jag en stressad positionell blunder. Fast kanske gick det inte att rädda i vilket fall.

Oktober
månad inbegrep också ett parti i Stockholmsserien (en del av Allsvenskan) där Kristallen V spelade mot Sollentuna IV. Jag mötte Anton Agrest (1584) och vann. Med en vinst, två remier och en förlust så slutade lagmatchen med resultatet 3-2 till Sollentunas fördel; vi hade nämligen en WO i baken. Egentligen hade vi fullt lag, men fjärdelaget saknade två spelare och snodde därför åt sig en från femtelaget. Det är ju så ibland.